Nina Björk

Det finns en traditionell berättelse om moderniteten: om sekularisering, vetenskaplig och teknologisk utveckling, kapitalism och produktion. I den har kvinnan som modern varelse försvunnit. Hon har placerats i det förmoderna och privata rummet och fått representera det som har gått förlorat i vår värld: innerligheten, kärleken, saktmodigheten, sinnligheten. Nina Björk vill skriva in kvinnan i berättelsen om moderniteten. Det är vad Sireners sång handlar om.Under det rosa täcket hette Nina Björks feministiska debattbok som väckte ett enormt gehör när den kom 1996. Idag är Nina Björk litteraturkritiker och skribent, f n knuten till Dagens Nyheter.

Pressröster om Sireners sång: "Nina Björk har i Sireners sång haft modet att på ett ganska lågmält vis föra fram sin dräpande kritik mot manssamhällets strukturer. Hon avstår helt från överord och enkla befrielseformler för att i stället låta texten tala. I ett tidigare sammanhang har hon fört fram en lågmäld men än så länge ouppnåelig vision: att vi, när ett barn har fötts, inte omedelbart ska fråga efter dess kön. Men för att komma dit måste vi ha tillgång till hela, inte halva, historien. Sireners sång för oss en bra bit på väg." Jan Arnald, Dagens Nyheter "Jo, Nina Björk gör det igen - lyckas ro i hamn ännu en intelligent, lättläst och dräpande feministisk kulturanalys." Maja Ljung, Helsingborgs Dagblad "Att Björk inspirerats av andra tänkare gör självklart inte hennes bok mindre läsvärd. Hon berättar sin historia med stor auktoritet och rösten i framställningen är alltigenom hennes egen. Hon har en fenomenal förmåga att hitta målande bilder som på ett utmärkt sätt åskådliggör ofta ganska abstrakta resonemang. Hennes snillrika iakttagelser och slagkraftiga formuleringar gör också framställningen mycket underhållande. Att stilen är något mer stram i förhållande till den förra boken är också en fördel." Inga Sanner, (fil. dr i idéhistoria vid Stockholms universitet), Svenska DagbladetFinns nu även som e-bok!

En av samtidens ofta hävdade sanningar om den västerländska människan är att hon är fri. Fri att välja -- allt från tvättmedel och elbolag till personlighet och livsstil. I Fria själar för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion.

Nina Björk argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspelet med andra människor och med den natur hon är en del av. Mot drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen.

I bokens fokus står analyser av tre författares texter: den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bar de på en dröm om den suveräna fria människan. Och alla tvingades de på olika sätt att förneka människans tillstånd av beroende. Hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende? Vilka är dess grundläggande premisser?

Fria själar är Nina Björks avhandling i litteraturvetenskap.

Nina Björk, född 1967, är författare och skribent på Dagens Nyheters kulturredaktion, bosatt i Lund. Hon debuterade 1996 med Under det rosa täcket, en av senare års mest betydelsefulla böcker för feminismen i Sverige. 1999 kom Sireners sång, om modernitet och kön, som belönades med Gerard Bonniers essäpris.

I sin nya bok Drömmen om det röda - Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek slår Nina Björk - en av våra främsta och mest stridbara samhällsdebattörer - följe med en verklig socialistisk ikon och portalfigur, Rosa Luxemburg. Utifrån dennas liv som politisk aktivist och människa resonerar Björk kring ideologi, feminism och kärlek, pengar och påverkan.

Polsk-tyska Luxemburg (1871-1919), var i hela sitt vuxna liv outtröttligt engagerad i den socialistiska kampen såväl i Tyskland, där hon spelade en viktig roll i landets socialdemokratiska parti, som inom den internationella socialiströrelsen.

Genom att skildra sin föregångare blickar Björk bakåt och analyserar - alltid tankeväckande, ofta halsbrytande - och kopplar samtidigt sina slutsatser till oss levande människor av idag, i en tid då kapitalismen håller oss i ett järngrepp som i förvånansvärt liten utsträckning alls ifrågasätts.

Nina Björk visar samtidigt på flera sidor hos Luxemburg: på samma gång den hårdföra revolutionären, den skickliga retorikern, den analytiska marxisten. Men Luxemburg kan också vara en ömsint kärleksfull privatperson och de politiska drömmarna varieras med fantasier om att någon gång få stanna upp, viljan att sätta (oväntat borgerligt) bo, bilda familj. Gemensamt har Björk och Luxemburg sin syn på människan som politisk varelse, sin tro på aktivismen - på möjligheternas nej och att vi blir till genom våra handlingar - och sin övertygelse om massornas styrka samt vägen mot möjlig förändring.

Nina Björk har i olika sammanhang skrivit utmanande om politik i tjugofem år. Inte sällan har hennes åsikter väckt starka reaktioner. Över tid går det att se att argumentationen har haft en kärna: hennes meningsmotståndare har hävdat att hon vill bestämma över andra och inskränka individers frihet. Hon själv menar å sin sida att det redan är så att några bestämmer över andra och att individen redan är ofri. Den här boken handlar om den kärnan. Det är ett försök att tänka filosofiskt kring politik och kring människors liv, bortom dagspolitiken.

"De senaste åren har jag känt det som om samhället, kulturen och ekonomin vill lära mig att ställa en och samma grundläggande fråga inför varje situation i livet: What's in it for me? Vad tjänar jag på det här? Man kan kalla det egoism. Eller ekonomism, tendensen att alltid räkna. Samtidigt ser jag andra förhållningssätt. Samtidigt lever jag med altruism, kärlek, solidaritet. Allt finns där. Samtidigt. Och jag vill gärna bringa lite reda i det. Försöka förstå vilka slags människor vi uppmanas att vara och vilka vi är och blir."

"Jag har en dröm", sa Martin Luther King i ett berömt tal. "Har du också en dröm?" frågar Myresjöhus i en samtida annons. Båda vänder sig till människan som en drömmande varelse. En varelse som vill förändring - av livet, världen, det egna jaget. Här rannsakar vi tillsammans med Nina Björk olika samtida drömmar. Vi ser på Disneyfilmer, läser föräldratidningar, analyserar annonser, besöker arbetsförmedlingen, följer riksdagsvalet 2010 och ser kronprinsessan Victoria gifta sig. Varje tid har sin dröm om vad en samhällsduglig människa är. Hur ser vår tids dröm ut och varför? Lyckliga i alla sina dagar är en diskussion kring de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Det handlar om pengar. Och det handlar om människor. Vilka är deras värden? Vilka deras värderingar? Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst?

Nina Björk, frilansjournalist och litteraturvetare, har skrivit ett inlägg i den feministiska debatten. Hon talar för en feminism som inte gör kvinnan till en utopi, som inte ger henne en ''naturlig'' identitet - utan som istället kämpar för en frigörelse från fasta könsidentiteter.''Under det rosa täcket'' väckte en enorm uppmärksamhet när den utkom första gången 1996 och fick snabbt kultstatus, inte minst bland unga tjejer. Den anses idag vara en av de viktigaste feministiska böcker som utkommit i Sverige under de senaste åren.

"Med sin förra bok, Under det rosa täcket, satte författaren Nina Björk en hel flickgeneration i brand. /.../ Under det rosa täcket nådde en jättepublik och är förmodligen den debattbok som betytt mest för 90-talets breda feministiska våg." PM Nilsson, Expressen